Hela veckan har vi övat inför konserterna, vilket inneburit att jag inte hunnit med att rida ordentligt. Dessutom kunde jag ju inte köra på som vi brukar göra heller eftersom han hade en vilovecka veckan innan. De dagar som jag inte var hemma alldeles för sent var det iallafall väldigt skönt att komma ut och få lite frisk luft och mysa.

I torsdags var det i vilket fall dax för första konserten. Jag som aldrig stått på en scen innan och absolut inte med 540 personer i publiken. Man kan säga att jag var nervös, visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen timman innan. Men efter första konserten var jag inte alls nervös längre, utan bara super taggad inför det sex kommande konserterna.

Nu är det över, men jag längtar redan tills nästa gång! Har lärt mig så otroligt mycket. Till exempel att stå på en scen inför människor och klara av att göra de saker som är tänkt, hur jag ska vara som person i en publik i fortsättningen (brukar inte klappa så mycket) men det blir så otroligt mycket roligare för dem som står på scenen om publiken är med!

Jag har gjort något jag inte trodde jag skulle våga och det har varit hur roligt som helst. Alla som var med, solister, kören, orkestern och mitt dansgäng är så himla underbara! Utan dem skulle det inte blivit så roligt som det blev.

Den läskiga publiken som faktiskt inte var ett dugg läskig, utan bara helt underbar!